amandatyren.blogg.se

Den här bloggen är till för er som vill följa min vistelse som Au Pair i Skottland.

Dag 187&188 - Internetstrul & Reconsiliation

Kategori: Allmänt

Såååå.... Jag tänkte skriva ett inlägg igår om hur dagen hade varit, men när jag gick in på datorn och internet kunde min dator inte hitta nätverket! Jag försökte om och om igen, men hur mycket jag än testade hittades inte husets nätverk. Då tog jag till slut upp mobilen och såg att även där kunde inte nätverket hittas. Oh well... Vad kan man göra, liksom? Jag fick strunta i inlägget igår och istället skriva idag, MEN... Nätverket hittades inte idag heller... Det var först när Ben startat om hela.... (internet-rouser-modemet-vad-det-nu-gör-och-heter-förlåt-att-jag-inte-är-mer-insatt-i-det-hela...) så funkade internet igen, nu på kvällen klockan 17.51!! :D
Så nu minsann får det bli ett litet (??) inlägg!
 
Hur som helst:
 
Måndagen, dag 187:
Hände inte så mycket mer än att det var en vanlig, stressig simdag. Jag lämnade barnen på skola och dagis och därefter lät jag bilen stå kvar på dagiset och gick hem för det var stråååååålande solsken och riktigt vårvarm och skönt! Väl hemma gjorde jag några styrkeövningar till youtubes bästa träningsmusik (nja, inte enligt mig kanske...) bl.a. armhävningar, sprattelgubbe-hopp, skidhopp, sit-ups, squats, utfallssteg, osv. Detta gjorde jag så och så många gånger, två gånger i rad. Reps ovh sets tror jag det kallas... Återigen: Förlåt för att jag inte är så insatt i det hela, men jag kan faktiskt inte veta allting om allt.... ;) haha!
Det jag vill ha sagt med mina styrkeövningar är iaf att AAAAJJJJ jag har haft så in i h*lvetes ont i benen och rumpan idag så jag knappt har kunnat sätta mig ner! Hahahaha! Längesen jag hade sån träningsverk (vilket jag tycker är bra för började bli lite trist att aldrig få träningsverk efter body pump och zumba...)
Iaf, efter att jag hade tränat så läste jag ut City of Lost Souls (femte boken i serien the Mortal Instruments) och därefter gick jag och hämtade Lucy igen på dagiset. Eftersom bilen fortfarande stod kvar där körde vi sen och hade hennes simlektion och därefter hämtade vi Beth. Snabbis hem och hade mellanmål innan vi körde till Lossiemouth och Beth hade sin simlektion. Sen hem igen och äta tillsammans och därefter, på kvällen, började jag nästa bok: The Fault in our Stars av John Green (Tips av Veronica Berglund, nuvarande au pair-kompis här i Skottland) Och idag, tisdag, har jag kommit till sidan 200 exakt! Bra bok eller?? I THINK SO!!! ÄLSKAR DEN!!!! Lina, detta är skrivet bara till dig: Vill du ha en ny rekommendation på en superbra bok?? Läs The Fault in our Stars!!! Den är JÄTTEBRA!!! Trots att jag inte har läst slutet än, men folk har sagt att boken får en till skratt och tårar och jag kan faktiskt känna lite båda två lite då och då redan! ;)
Hur som helst. På kvällen satt jag barnvakt för Ellie och Ben gick ut och åt, men det blev en bokkväll (obviously) för mig och sen somna tidigt - riktigt najs!
 
Tisdagen(idag), dag 188:

Jag skjutsade Lucy till Michelle som tog henne vidare till Ark och sen skjutsade jag Beth till St sylvester och därefter körde jag hem (lång och konstigt uppbyggd mening, men så blir det ibland på bloggar!) Väl hemma läste jag i min nya bok (hur skulle jag annars ha kommit till sidan 200 idag???) och sen kom Lucy hem med Michelle igen vid kvart i 12 då jag faktiskt hade hunnit lägga ifrån mig boken och fixat till mig lite. Det blev en snabb lunch för Lucy och sen gick vi, med vagnen, till St sylvester Kyrka, där Beth skulle ha sin första Reconsiliation idag vid ett!!!! Reconsiliation är den första bikten (kan man böja ordet bikt så??) man gör, om jag har fattat allt rätt från Ellie. De fick berätta saker som de ville be om ursäkt för för prästen och sen blev de förlåtna av Gud, osv... Är inte jätteinsatt i detta heller, men det var riktigt intressant att se! Eftersom jag inte är Katolik och jag aldrig konfirmerade mig så har jag inte varit i kyrkan vid andra tillfällen än bröllop, skolavslutningar, bergravning, osv... Så det var ganska spännande att se hur allting funkade här (blev sugen på att faktiskt följa med Ellie och tjejerna till kyrkan en söndag bara för att se hur det går till!) Och jag måste även erkänna att när varje barn fick gå fram till prästen och de pratade tyst och det var kyrklig/kör/många-instrument musik i bakgrunden..... Det var ganska mäktigt om man säger så. Det var lite sådär för mig dock när alla helt plötsligt började säga en sån bön i kör (som man ska kunna utantill) och jag hade ingen aning om vad man skulle säga. Dels kan jag den knappt på svenska och dels var detta faktiskt på engelska! Haha. Så varje gång alla i kyrkan sa saker i korus kände jag mig som en sån person i en awkward film som tittar sig omkring och mumlar rappakalja för sig själv och bara hoppas att ingen lägger märke till en.. Hahahahaha!!! xD
Hur som helst, efter reconsiliationen (ursäkta min böjning av det engelska ordet, men om ni är en stamläsare på min blogg borde ni veta vid det här laget att jag böjer vissa engelska ord till ett helt oexisterande!) blev det fika i rummet intill (till alla barnens förtjusning) och därefter lektes det lite och sen slutade barnen för dagen efter att ha hämtat sina väskor på skolan igen. Så då gick Ellie tillbaka till biblioteket på sjukhuset för att plugga och jag, Beth och Lucy gick till biblioteket i stan och spenderade eftermiddagen där (det var där jag kom till sidan 200 i min bok). Sen, vid kvart i fem, gick vi tre och mötte Ellie på tesco, vi handlade alla fyra och sen körde vi hem i Ellies bil och mötte Ben hemma.
Nu luktar jag att maten är klar så jag hann minsann precis klart med gårdagens och dagens blogginlägg (det är ju nu internet äntligen funkar igen!) innan det är dags för mig att gå ner och äta lite. Sen ska jag läsa ännu mer i min bok och kanske titta på ett och annat avsnitt av Prison Break.
Nej, nu kurrar magen - hej så länge!!
 
Ps. klockan är nu 18.16 så det har tagit mig 25minuter at skriva detta inlägget... Ibland är det skrämmande sån tid det kan ta för mig att berätta om vad jag har gjort.... Hjälp!

Kommentarer

  • Lina säger:

    Åh jag har hört jättemycket om den boken, men inte vågat läsa den för den ska va så sorglig har jag förstått...

    Svar: Som jag skrev finns det både skratt och tårar i den boken, men det är verkligen en läsvärd bok så jag tycker du ska testa! Men även om den sannerligen är sorglig så har jag nog faktiskt läst sorgligare böcker....
    Amanda Tyrén

    2014-03-11 | 21:26:43

Kommentera inlägget här: